Hur många fickor?

Hej!

Har ni funderat över hur många fickor det finns i denna värld? Igår funderade jag över hur många OLIKA fickor det finns. Först ut en alldeles vanlig utanpåficka.

Sedan blev det en jeansficka med myntfack. Man kan ju sy den på en munkjacka också så tänkte att den behöver eleverna ha möjlighet att lära sig.

Jag har en viss förkärlek för passpoalerade fickor. De är tjusiga. Samma metod kan användas för att sy knapphål i tjocka tyger också, t.ex. en vinterjacka.

Ficka med dragkedja är användbart i väskor och necessärer.

Får ju inte glömma den vanliga sidfickan. Den som finns men inte syns.

Totalt blev det fem olika fickor. Kanske jag glömt någon? En (lång ⏰) rolig stund har jag haft vid symaskinen 👀📐. Fickorna är monterade och jag har tillverkat baksidan så den också ska vara pedagogisk samt att jag använt röd tråd för att tydligt kunna visa hur man syr vid de olika momenten.

/Pyvve

En eftermiddag med svarven

Hej!

Eftermiddagen ägnades helt åt svarven! Jag har gått igenom den och tittat inuti och skruvat på allt som gick att skruva på. Ett trä-ämne (8-kanting) hade jag förberett tidigare så det var bara att börja forma den till en rulle.

Å så var det detta med skiss. Jag behöver verkligen träna på att skissa och sen följa den. Man måste ju inte alltid göra en skiss men det är en fördel att göra det för övningens skull.

Jag utgick från att ämnet var 20 cm långt. Tänkte en ljusstake. Helt enkelt för att jag inte hittar någon chuck för skålsvarvning. Det kanske inte ens finns någon i Hobbylokalen. Jag tycker om lite tjockare ljus så beslöt att behålla hela tjockleken i ändarna och mätte ut mitten med grönt streck samt 3 cm från ändarna enligt skiss.

Började så svarva lite försiktigt. Testade alla nio stål som finns att tillgå. Hittade mina favoriter. Arbetade mig djupare ner i materialet.

Min tanke var att varje "trappsteg" sedan skulle formas vidare till en rund form. Inser nu att min skiss inte kommer att hålla. Detta med proportioner och verklig storlek är inte min starka sida. Borde klippt ut en skalenlig skiss i papper eller gjort en prototyp i lera. Den här formen är ju också snygg. Men inte ett dugg lik skissen.

Det var lite klurigt att få till rundlarna. Ville helst ha dem (nästan i alla fall) likadana. Mätte och jämförde. Använde olika stål. Nu var det dags för kaffe och så hämta sandpapper för nästa moment. Det tog en god stund innan alla små jack var nedslipade. Vet ju att de framträder så retligt när man ytbehandlar så noggrannhet är viktigt! Alltid! Slöjd måste få ta tid ❗

Känner mig riktigt nöjd med min ljusstake. Blev bättre än skissen 💪😍!

/Pyvve

Silversmide

Hej!

Det var spännande och väldigt pilligt att arbeta med silversmide. Kändes högtidligt att såga i ädelmetallen silver. Värre var det att sedan slipa bort ojämnheterna och den ädla metallen bara "försvann". Tänkte på de som sliter i silvergruvorna för att få fram ett material som vi tycker är så fint att vi betalar dyrt för det.

Såga rakt har jag ju pratat om förut. Inte min starka sida. Men med lite trix gick det hyfsat bra. Dags att med mjuk hammare forma ett C och sen forma vidare så de två kortsidorna möttes. Nu var det dags för hårdlödning med gasolbrännaren. Det gick förvånansvärt lätt. Kapillärkraften gjorde sitt arbete och jag bara "tittade på". 

Efter betning skulle missfärgning i lödsnittet filas bort och så äntligen! Ringen sattes på hornet och nu började självaste formandet efter mitt finger. Hamra. Snurra. Hamra. Snurra. Vända på ringen. Hamra. Snurra. Efter en stund var den perfekt formad. Slipades med vax och blev riktigt blank.

Dagen kändes inte så kreativ. Mer att följa en arbetsprocess. Men någonstans ska man börja. Kan man vara kreativ innan man kan grunderna? Nej. Idag fick vi grunderna. Idag var det koncentration som gällde. Lite mallig åker jag hem med min glänsande ring!

/Pyvve

Pröva och ompröva....

Hej!

Idag tror jag John Dewey tänkt lite extra på mig. Dagen har kantats av doing-by-learning. Har väl aldrig gjort så många olika försök till sammanfogningar som idag. Och så många misstag. Och börjat om på nytt.

Började redan igår med förberedelserna. Läste och listade upp vilka sammanfogningar jag skulle framställa. Med geringssåg och med bandsåg. Kände mig sååå strukturerad.

Asså, hur kunde det bli så här?? (By the way, no comments 👀).

Eller så här??

Till slut efter en lång dag har jag fått ihop de här sammansättningarna. Många frågetecken, insikter, omprövningar och skratt bidrar till att jag känner mig nöjd med dagen!

/Pyvve

Randiga klänningen

Hej!

Dagens utmaning och beslut kretsade kring fodring och knäppning. Klänningen ska vara skön och bekväm att bära. Den ska vara lätt och smidig att ta på och av. Den ska utstråla färgharmoni.

Eftersom min (egenvalda) utmaning i uppgiften är att följa en skiss från A till Ö uteslöt jag alternativen knytrosetter i sidorna samt knäppning vid axeln. Dessa alternativ finns inte med på min ursprungliga skiss. Valet föll på knäppning på bakstyckena där blå färg lyfts fram.

Ett qviltat projekt bör ha någon form av stickningar. Där valde jag, efter vånda och provsömmar, roströd tråd som lyfter fram blomrankan.

Å, jag veeet, min trotjänare borde lämnats in på service för längesen. Den hoppar i stygnen och det blev en del sprättande. Tänkte mycket på mina träprojekt. Hur begränsad man är vid felsågning. I sömnad kan man sprätta och göra om. Tänker på "Westerlunds olika processteg", vad som händer med oss i ögonblick av tillfällig kaos. Ilska. Gråt. Förtvivlan. Eller helt enkelt sprätta, sprätta.

Tänker på Fina Mormor! som lärde mig virka. När det blev fel säger hon glatt att "då repar vi upp och börjar om". Svårare var det inte. Mina runda grytlappar blev till dockmössor. De blev inte riktigt platta. Men då började vi om. Eller så blev det ytterligare en dockmössa. En avslappnad inställning till att det ordnar sig. Bakom detta ligger erfarenhet och förtrogenhet med vad som hänt och vad som går att göra om. Mitt mål är att erövra detta även inom hårdslöjden!

/Pyvve

Lite pirrigt var det!

Hej!

Jag har med skräckblandat förtjusning sett fram emot att SVARVA! Senast var på mellanstadiet och det var inte igår. Förberedde mig redan i vintras genom att se några filmer på Youtube. Hade en känsla av att träbitar och svarvstål skulle flyga iväg över slöjdsalen och slå sönder mina glasögon. Filmerna lugnade mig dock då jag insåg att man hyvlade till en 8-kanting innan man började svarva.

Det finns en svarv i föreningens hobbylokal. Jag har startat den, smekt den, lyssnat och stängt av den. Samt plockat och tittat på alla nio svarvstål som finns där. En mjukstart. Kändes bra. Eller i alla fall liiite bättre.

När vi väl var i svarvrummet visade det sig att i princip ingen av oss svarvat förut. Skönt! Vi var alla noviser. M visade hur man bearbetade träbiten och hur man höll i stålet. Jag la min hand över hans för att känna hur mycket det skakade och ryckte. MEN. Nästan ingenting. Pulsen gick ner och jag kände att detta, det klarar jag av!

Vi fick varsin färsk björkbit som vi uppmanades att svarva till en skål samt en bit torr asp som vi  uppmanades tillverka något utan hålighet. När jag väl kom igång var det riktigt roligt. Utsidan blev (nästan) som jag tänkt och jag bytte chuck för att kunna svarva inuti min skål. Det gick bra tills något hände. Jag stängde av för att kontrollera hur djupt jag svarvat i skålens fördjupning. Och upptäcker att en stor bit var borta. Hittade den inte först men sedan låg den på golvet. Helt otroligt! Jag hade inget märkt. Kunde inte göra annat än att skratta åt eländet. Det var ju bara en träbit. Fast en snygg sådan. En stund i alla fall.

Under eftermiddagen ville jag svarva en träklubba. Kände att jag behövde en riktig träklubba efter att ha slitit ut vår gummiklubba vid framställningen av "Skål nr 3". Jag fick en bit björk som var tyngre och mer lämpat för en klubba. Började svarva och det gick som en dans. Inte direkt. Men när jag ökat svarvens hastighet. Hihi. Den finns en "fartknapp" som jag glömt bort.

Lycklig och glad åkte jag hem och överlämnade träklubban till L, som numera är ägare av både en demolerad gummiklubba och en nysvarvad björkklubba.

/Pyvve

Skålen färdig!

Hej!

Jag blev såå nöjd med skålen. Beslutade att placera kopparspik (avklippta) i de gamla spikhålen för att förhöja skålens historia. Med limpistol fylldes hålen och en spik trycktes i från vart håll. Kvisten, som luktar starkt och härligt av kåda, fick vara lite naggad. Kändes fel att laga den.

Tror detta är första gången jag följt en beskrivning från A till Ö utan att förändra form eller lagt till extra dekorationer. Ett bragd i sig. För mig.

Träbiten återkom till sitt ursprung när Sonen fick den på sin 31-årsdag! Sista bilden är från det nya köket.

/Pyvve

Hugg en häl och klipp en tå

Hej!

Min skål (helst fruktfat 😀) liknade mest en båt. Sedan övergick den till att likna en hollandsträsko. Såg på bilden från igår att den inte var symmetrisk så det blev dagens första uppgift. Granskade skålen noga och upptäckte att den drabbats av hallux valgus. Efter "operation" framträdde det fat jag ville att skålen skulle bli. Yippi!

Efter idogt arbete med raspen kunde jag äntligen gå över och arbeta med sickel och slippapper. Det fina slipdammen lade sig fint på glasögonen som för övrigt immade igen när jag använde munskydd. Men vad gjorde det? när det var roligt! 

Ryggen blev mör och jag (faktiskt!) kände mig för lång (!) för att arbeta vid hyvelbänken. Sneglade på målarbänken och några mothåll som låg där. Vilken skillnad! Resten gick som en dans. Nåja, lättare i alla fall. När jag kunde arbeta vidare utan hyvelbänk förflyttade jag mig till trädgården. En lätt vind blåste bort allt slipdamm och jag lyssnade till fågelkvitter. En härlig 1:a maj!

/Pyvve