Lite pirrigt var det!

Hej!

Jag har med skräckblandat förtjusning sett fram emot att SVARVA! Senast var på mellanstadiet och det var inte igår. Förberedde mig redan i vintras genom att se några filmer på Youtube. Hade en känsla av att träbitar och svarvstål skulle flyga iväg över slöjdsalen och slå sönder mina glasögon. Filmerna lugnade mig dock då jag insåg att man hyvlade till en 8-kanting innan man började svarva.

Det finns en svarv i föreningens hobbylokal. Jag har startat den, smekt den, lyssnat och stängt av den. Samt plockat och tittat på alla nio svarvstål som finns där. En mjukstart. Kändes bra. Eller i alla fall liiite bättre.

När vi väl var i svarvrummet visade det sig att i princip ingen av oss svarvat förut. Skönt! Vi var alla noviser. M visade hur man bearbetade träbiten och hur man höll i stålet. Jag la min hand över hans för att känna hur mycket det skakade och ryckte. MEN. Nästan ingenting. Pulsen gick ner och jag kände att detta, det klarar jag av!

Vi fick varsin färsk björkbit som vi uppmanades att svarva till en skål samt en bit torr asp som vi  uppmanades tillverka något utan hålighet. När jag väl kom igång var det riktigt roligt. Utsidan blev (nästan) som jag tänkt och jag bytte chuck för att kunna svarva inuti min skål. Det gick bra tills något hände. Jag stängde av för att kontrollera hur djupt jag svarvat i skålens fördjupning. Och upptäcker att en stor bit var borta. Hittade den inte först men sedan låg den på golvet. Helt otroligt! Jag hade inget märkt. Kunde inte göra annat än att skratta åt eländet. Det var ju bara en träbit. Fast en snygg sådan. En stund i alla fall.

Under eftermiddagen ville jag svarva en träklubba. Kände att jag behövde en riktig träklubba efter att ha slitit ut vår gummiklubba vid framställningen av "Skål nr 3". Jag fick en bit björk som var tyngre och mer lämpat för en klubba. Började svarva och det gick som en dans. Inte direkt. Men när jag ökat svarvens hastighet. Hihi. Den finns en "fartknapp" som jag glömt bort.

Lycklig och glad åkte jag hem och överlämnade träklubban till L, som numera är ägare av både en demolerad gummiklubba och en nysvarvad björkklubba.

/Pyvve