Jag valde att falsa ut ett spår längs sargen istället för att limma bottenplattan under. Brickan tål en större tyngd (stor bricka = mycket porslin) med den metoden. Det gäller att vara noggrann från början. För att lättare kunna såga och hugga har jag spårat med en syl längs linjen.
Min egen-svarvade klubba och sonhustruns gammelmorfars stämjärn stämde perfekt med bottenplattans tjocklek.
Det var lurigt att få den lika bred och lika djup längs med hela sidorna. Den lilla fiffikusen kom väl till pass. Hörnen är gerade och sedan limmade.
Hur jag än vände och vred så räckte armarna inte till. Jag gjorde som jag lärt av "mina" elever. Hoppade upp på hyvelbänken och sågade. Gick förvånansvärt bra.
Jag ville att brickan skulle se lite gammaldags sliten ut. För att få den effekten har jag först målat med järnvitriol (blir grått). Sedan slipat ner det lite. Därefter målat med vit akrylfärg som också slipats av lite ojämnt. Därefter vattenbaserad lack (halvblank). Handtagen är sydda med tandtråd som är mycket starkt och smidigt att använda till läderarbeten.
Tidigt bestämde jag att botten skulle dekoreras med decoupage. Kikade på några filmer och tänkte Hur svårt kan det va? Mitt motto! Köpte hem decoupage-lim och började testa. Först ut blev denna senapsmuggen (Apotekets). Det är pilligt och kladdigt men roligt. Man använder endast det översta lagret av servetten. Limmar under och lackar över. Insåg snart att det inte skulle vara lätt att få brickans botten slät och fin. Efter diskussion med kollegan P fick jag tipset att använda vanligt tapetlim istället. Och då gick det som en dans. Eller nja. Jag testade på ett antal små träbitar innan jag kände mig tillräckligt modig att arbeta med bottenplattan. Det fick inte bli fel!
Botten och insidan av sargen är lackad med 70-glans i två lager för att de ska tåla väta. Utsidan är lackad med halvblank för att få till den rätta looken. Dottern blev glad och jag är nöjd!
/Pyvve
